Nu ger jag upp

Livet suger, nu slänger jag in handduken och säger go´natt till världen, varför i hela helvete ska just jag råka ut för allt ont?? Nu har jag försökt x flera x flera att få min häst såld så att jag kan får starta mitt nya liv som lycklig mamma, men nej, nej, och åter nej, ingen vill ha min häst!!!

Folk är här och provrider och tycker att det är en trevlig häst, men mer än så blir det inte, förjävligt! Jag får ångest och får må dåligt över att jag inte hinner med att träffa nära och kära. Elsa har inte fått träffa sin farmor och farfar på jättelånge, min pappa, vill träffa Elsa, men jag hinner inte! Tiden räcker inte till, hur jag än vänder och vrider på varenda minut så räcker inte tiden till. Det kändes ett tag som att jag kommit en bra bit på väg upp för den långa backen men nu har jag hamnat längre ner än någonsin, kommer aldrig bli nått slut på allt det jobbiga. Jag orkar inte jobba mig uppåt för att hela tiden bara rasa ner igen, det blir liksom för mycket!

Skit liv, det är vad det är! Tack å Hej!

En liten bild på det finaste, den som ändå gör att man lever på hoppet!